Skattebolaget - Massor med info om skatteverket

Skattesystemets utveckling fram till Skatteverket

Skattesystemet

Uttag av skatter började ske när landet Sverige började bildas i form av olika kungadömen redan på Svearnas och Götarnas tid. Skatterna var inledningsvis avsedda för att bekosta krigföring och kostnader för kungen och kungens hov och tjänare.

Antal typer av skatter och skattesatser utvecklades successiv och även systematiserades indrivningen av skatter genom att fogdar eller skattefogdar placerades runt om i riket. Dessa fogdar hade som uppgift att driva in skatterna och metoderna var ofta hårdförda. Skattesystemet under denna tid var långt ifrån rättvist och de rikaste, stormännen, hade skattebefrielse medan de fattiga bönderna kunde berövas på allt de ägde. Det fanns dock ett krav på stormännen och det var att de kunde ställa upp med en stridshäst och krigsvapen när så kungen önskade detta. Stormännen hade också möjlighet att ta in skatt inom sitt område.

Det var under denna tid som respekten och skräcken för skattmasen, skattefogden eller kronofogden uppkom och som i viss mån lever kvar än idag.

Kyrkoskatt

Ända sedan kyrkan och tron växte sig stark i Sverige har 10% tagits up på allt som producerats av kyrkan (tionde). Pengarna eller varorna gick inte enbart till kyrkan utan den lokala prästen fick ungefär 1/3, biskopen 1/3 och resten till sociala ändamål som utbildning och sjukvård på kloster, bidrag till fattiga.

Genom tionde skapad kyrkan mycket stora rikedomar under korttid och ungefär en av fem gårdar ägdes av kyrkan.

Ökade skatter

Ökande skatter

När skatterna väl har börjats tas ut så insåg kungen att dessa pengar kunde användas till mycket och antalet större krig kunde också intensifieras. Detta resulterade dock i att skatterna blev otillräckliga vilket innebar ibland att extra skatter insamlades vid flera tillfällen. Dessa skatter kända vara antingen i rena penningar och/eller i varor.

Skatterna kunde också användas för att köpa loss land som t.ex. skedde med Skåne för ett mycket stort belopp som fullständigt ruinerade Sverige och gjorde Sverige mycket svagt.

Slutligen protesterade invånarna så mycket mot det ökade skattetrycket att kungen lovade att inte ha några extra skatter om inte:

  • Kungen skull krönas
  • Kungligt bröllop
  • Nya slott skulle byggas
  • Vid Eriksgator
  • Det fanns krigsfara

Gruvskatt

När gruvdriften börjades utvecklas i större skala under 1300-talet beslöt kungen (Magnus Eriksson) att landet, kungen, ägde allt i marken som ligger under plogens djup.

Skatternas styr styret

Skatterna styr makten

Missnöje med för höga, orättfärdiga skatter eller för låga skatter har avsatt mer än ett styre i Sverige. Den första kungen som avsattes på grund av för högt skattetryck var Magnus Eriksson som 1363 fick lämna över makten eftersom han ansågs kräva för mycket i skatt och att skatten var orättvis.

Även kung Magnus efterträdare Albrekt av Mecklenburg störtades via ett krig med Danmark initierat av de missnöjda svenska stormännen som resulterade i att Sverige Danmark och Norge fick en gemensam regent i drottning Margareta.

Minskade skatter

Skatterna minskade under slutet på 1400-talet och i början på 1500-talet eftersom dessa år var krigiskt sätt ganska lugna. När Gustav Vasa blev utsedd till kung 1520 fick Sverige äntligen en regent med känsla och intresse för ekonomi. Detta ledde fram till både bra finanser och grunden till ett mer rättvist och genomtänkt skattesystem.

Dessutom säkerställdes att Sveriges hela Sveriges potentiella arbetskraft utnyttjades genom att tvinga de som inte hade arbete till att bidra till samhället genom t.ex. att bygga slott eller andra viktiga samhällsbyggande projekt samt arbeta på företag.

Gustav Vasa insåg at kyrkans makt var för stor och anammande därför protestantismen vid riksdagen i Västerås år 1527 som i historieböckerna kallas reformationen. Efter detta bestals kyrkan på stora tillgångar de skattat till sig och dessutom fick kyrkan i fortsättningen även betala skatt till kungen.

Kronofogden - Böndernas skräck

Gustav Vasa som ville ha mycket god kontroll på ekonomin och redovisning ställde krav på sina fogdars redovisning. Detta innebar i sig att skattetrycket ökade genom att fogdarna verkligen driv in allt som de skulle med hårda metoder vilket bidrog till kronans förbättrade finanser.

Mer ordning på skattssystemet

År 1809 blev skattesystemet mer tydligt och rättvist för första gången och liknar i sin princip det skattesystem vi har idag. Vi har inte heller varit i något krig som tvingat till extraåtgärder är att rädda landets ekonomi. De skatter som beslutades om var:

Ordning på skatterna
  • Inkomstskatt
  • Personskatt
  • Fönsterskatt (nuvarande fastighetsskatt)
  • Överflödsskatter (punktskatter)
  • Krigsskatt (värnskatt) i händelse av krig (extra skatter togs ut under både första och andra världskriget)

Vid denna tidpunkt infördes också progressiv skatt på prov där mindre bemedlade också betalade mindre i skatt. Skatterna har förändrats flera gånger framtill idag men 1809 var första gången som vi med våra mått mätt tycker att skatterna är logiska. År 1910 permanentades den progressiva skatten.

Den progressiva skatten var inte tänkt att jämna ut samhällsklyftorna utan öka statens intäkter.


Allt intressant om Skatteverket och skattebolag

Här kan ni finna mycket intressant information och relevant fakta om Skatteverket men också en del kul och lustiga saker gällande skattebolag.


Meny - Skatteverket
Till förstasidan på www.skattebolaget.seHögst upp på sidanLängst ned på sidan
SverigeUtomlandsFöretagNyheter